Undervisningen i kemi handlar om så mycket mer än bara kemiämnet. T.ex. skall undervisningen ge stöd åt det kritiska tänkandet och hjälpa eleverna att formulera teorier och ifrågasätta information. Detta till trots är många av grundmetoderna kopplade just till handhavandet av kemiska föreningar och frågeställningar kring dessa.

En enkel kemilektion för lågstadiet kan handla om smaken ur ett evolutionärt perspektiv. Vad kommer det sig t.ex. att vi kan känna sött, surt, salt, beskt och umami men inte har smaklökar för basiskt? (Om eleverna skall smaka behöver ni använda livsmedelsgodkända kemikalier.) Gör enkla syra-bas-experiment och se att endast en av de fem smakerna påverkar pH-värdet. I samma lab kan vi konstatera att vi med ofarliga kemikalier ur skafferiet kan göra kolsyra, jäsa bröd eller för den delen skapa koldioxid som kan släcka ett värmeljus.

Laborationerna blir allt mer avancerade och kräver till viss del också mer lab-utrustning och fler kemikalier ju högre upp i åldrarna vi går. Förmågan att ställa upp vetenskapliga frågeställningar och genomföra systematiska undersökningar utvecklas. I mellanstadiet skall förståelsen för löslighet och uppslamning, vattenrening, matspjälkning, säker hantering av kemikalier m.m. byggas på. Vidare visar läroplanen på behovet av att förstå förädlingen av naturresurser, deras användning i samhället och deras återgång till naturen.

Den analytiska kemin är ett område som sammanfaller väl med kurs- och läroplanerna för både biologi, fysik, geografi och för den delen matematik. Tveka inte att höra av dig om du vill bolla idéer på bredare kemiprojekt med oss!